Mitt kritiska tänkande kom väl till användning

Etiketter

kreativitet, Politik, Socialdemokraterna, Svenskt Näringsliv

Ikväll premiärvisades filmen ”Utbildningsfabriken”.  

Den akademiska utbildning som jag genomgått utvecklade mitt kritiska tänkande och lärde mig vikten av källkritik. Det kom till stor användning när jag såg filmen. 

En stor del av filmen ägnas åt att diskutera så kallade ”hobbykurser”. I somras diskuterades också de här ”hobbykurserna”. Då efter att Svenskt Näringsliv presenterat ett förslag  om att kurser inom konst och humaniora skulle ge lägre studiemedel. Då sa ekonomen Tobias Nielsén såhär:

Förslaget speglar en gammaldags syn på musik och design som något man bara sysslar med för skojs skull. […] Med en sådan syn tappar näringslivet snart all konkurrenskraft utomlands, där har man ett mera dynamiskt förhållningssätt.  

Jag kan inte annat än att hålla med. Att ställa krav på att högskoleutbildningar ska hålla hög kvalitet är för mig en självklarhet. Men kvaliteten på utbildningarna kan aldrig avgöras av kursens namn.

En välutbildad och bildad befolkning är en förutsättning för ett konkurrenskraftigt näringsliv. Utbildning lönar sig såväl för samhället som för den enskilda. Den som har en högre utbildningar har lägre risk arbetslöshet, högre lön, ett friskare liv och lever till och med längre.

Men enligt filmen är det bara 6 av 10 studenter som får ett kvalificerat jobb efter examen. Det är fel. De gedigna undersökningar som genomförts visar att det är 9 av 10. För att än fler ska få ett kvalificerat arbete efter examen vill vi att alla studenter ska ges möjlighet till praktik inom ramen för sin utbildning.

Filmen lyfter också frågan om studieavgifter. För mig är det självklart att vi inte ska införa studieavgifter i Sverige. Medan man kan diskutera modellen för hur staten ska kanalisera resurser till högskolor och universitet så kommer jag som socialdemokrat aldrig förespråka att svenska studenter ska betala för sin utbildning. Det kommer bara leda till att människor som är ytterst lämpade, men inte har pengar, väljer bort högskolestudier. Det har ingen något att tjäna på. 

Det utmärkta initiativet Projekt Athena har tidigare bloggat om hobbykurser och Harry Potter.

Vi ska inte ha ett A- och ett B-lag

Etiketter

Politik, regeringen, Socialdemokraterna

Idag besökte jag och Louise Malmström, högskolepolitisk ansvarig (s), Skövde högskola och Gothia science park. Samtalet kretsade främst kring vikten av högre utbildning för en regions utveckling. Det var också spännande att lyssna till hur deras dataspelsutbildningar har skapat ett nytt kluster av växande och framgångsrika företag.

Utbildningsministern ägnade en helsida i gårdgagens DN åt högskolepolitiken men utan att med ett ord nämna omvärlden och den tilltagande globaliseringen.

Jag är övertygad om att Sverige i framtiden har behov av en hög andel högskoleutbildade i förhållande till jämförbara länder. Det är avgörande för Sveriges tillväxt och för våra möjligheter att skapa fler och bättre jobb i vårt land. Därför är det bekymrande att regeringen inte vill sätta upp några högre mål utan tvärtom minskar antalet högskoleplatser och nästan uteslutande omfördela medel inom sektorn istället för att göra en investering ihögre kvalitet. Socialdemokraterna väljer i vår budgetmotion en annan väg och investerar i både fler högskoleplatser och 300 miljoner kronor i högre utbildningskvalitet.

Vi vill se mer av samverkan och profilering i högskolelandskapet. Men vi motsätter oss starkt ett tudelat system där universitet och högskolor delas upp i någon form av A- och B-lag. En sådan uppdelning vore omodern och riskerar kvaliteten i högre utbildning och forskning. Om forskningen bedrivs vid ett universitet eller en högskola, ska inte stå i förgrunden. Avgörande måste vara att kvaliteten är hög.

Högskolorna har ofta ett mycket nära förhållande till det omgivande samhället, vilket avspeglar sig i både forskning och utbildning. Den förra regeringens satsningar på högskolor och nya universitet gav också god utdelning. KTH-ekonomerna Roland Andersson och Mats Wilhelmsson har i en studie visat att satsningar på dessa lärosäten ger såväl fler patent som större produktivitetsökning än motsvarande satsningar på de äldre universiteten.

Jag säger precis som Sture Nordh, tidigare ordförande för TCO, att: även för dem som kritiserat den kraftiga utbyggnaden av den högre utbildningen i Sverige måste det stå klart att det egentligen aldrig funnits någon alternativ väg för en kunskapsnation som Sverige. Men vi är inte framme nu. Behovet av fortsatta investeringar i utbildningen och forskning är avgörande för fortsatt tillväxt, jobb och välfärd. Utvecklingen av högskolelandskapet fortsätter. Men att inte ta tillvara på möjligheterna till jobb, tillväxt och nya innovationer i hela Sverige – skulle vara ett stort slöseri.

SULF och Högskolan Skövde svarar idag utbildningsministern på DN debatt.

Snålheten tillåts bedra visheten

Etiketter

kompetensförsäkring, kompetensutveckling, livslångt lärande, Politik, regeringen, Socialdemokraterna

TCO presenterar idag en ny rapport om livslångt lärande ”Lära för livet – hela livet”. TCO kunde inte ha mer rätt när de påtalar att Sverige behöver en nationell kraftsamling för att säkra återkommande möjligheter till utbildning. Det handlar om att kunna läsa in gymnasiekompetens, att vidareutbilda sig i jobbet och kunna utbilda sig till ett nytt yrke i vuxen ålder.

TCOs samhällspolitiska chef Roger Mörtvik frågade lite upprört på TCOs seminarium om livslångt lärande varför regeringen låter snålheten bedra visheten när behoven av utbildning vida överstiger det som levereras.

Vi presenterade i vår skuggbudget stora investeringar i utbildning: i gymnasieskolan, fler studieplatser inom kommunal vuxenutbildning, folkhögskola, högskola och yrkeshögskola, ett korttidsstudiestöd samt behovet av en kompetensförsäkring. Men politiken behöver utvecklas ytterligare och jag ska nu efter seminariet läsa rapporten i detalj. Tack för den!

På detta seminarium ställdes också en mentometerfråga till publiken: ”Är det nödvändigt att staten bidrar till att finansiera ett nytt system för kompetensutveckling/vidareutbildning för yrkesverksamma?” Ja eller nej? Svaret var tydligt; 86 procent av publiken sa: ja.

Man kan aldrig vara nog försiktig i valet av sina föräldrar

Etiketter

breddad rekrytering, Politik, regeringen, Socialdemokraterna

Idag håller jag till på TCOs årliga konferens om högre utbildning. En hearing om breddad rekrytering har precis avslutats. Det blev under hearingen uppenbart att regeringen inte har ett tillräckligt stort intresse av att bredda rekryteringen till högskolor och universitet. Så tycker också publiken på plats: 79 procent av publiken tycker inte att regeringen visat att breddad rekrytering till högre utbildning är en prioriterad fråga. Och begreppet ”breddad rekrytering” har bara nämnts en gång i budgetpropositionen för 2009, 2010, 2011 samt 2012. Det har TCOs utredare German Bender räknat fram.

Det är fortfarande mer än tre gånger så vanligt att de med högskoleutbildade föräldrar går vidare till högre studier än de som har föräldrar med en gymnasieutbildning (sid 29).  TCOs ordförande Eva Nordmark lyfte i sin inledning fram att utvecklingen stannat av och riskerar att gå bakåt.  

SFS ordförande Camilla Georgsson ställde i hearingen en väldigt bra fråga till publiken ”Vem bär huvudansvaret för breddad rekrytering?” Lärosäten, staten eller studentkårerna? Ingen tyckte att det är studentkårernas ansvar men trots det är det kårerna som har tagit ett mycket stort ansvar, såsom Uppsala studentkår gjort.

Jag framförde att staten behöver ta ett mycket större ansvar för arbetet med breddad rekrytering och ställde till publiken frågan: Tycker du att regeringen borde göra mer för att garantera att universitet och högskolor jobbar målmedvetet och långsiktigt med breddad rekrytering? 92 procent av publiken tyckte det.

Det behövs mer av statlig samordning där en myndighet har ansvar för att följa upp, utvärdera och sprida goda sätt att arbeta för breddad rekrytering. Den politiska ledningen behöver visa att breddad rekrytering är en viktig fråga för lärosätena att arbeta med. Precis som arbetet för jämställdhet behöver bedrivas långsiktigt och strategiskt, och inte genom korta projekt, så behöver arbetet för breddad rekrytering bedrivas på det sättet.

Naturligtvis är grund- och gymnasieskolan av allra största vikt för den breddade rekryteringen till högre utbildning. Det är uppenbart när 14 000 elever lämnar grundskolan utan att vara behöriga till gymnasieskolan och andelen elever som inte når målen under de senaste fem åren har ökat. Men det finns mycket som lärosätena kan göra för att attrahera studiebegåvade elever från studieovana hem.

Läs mer om Socialdemokraternas förslag för breddad rekrytering i vår nylagda riksdagsmotion om högre utbildning.

Följ TCOs konferens live, den fortsätter under eftermiddagen, då jag kommer delta i ett seminarium om livslångt lärande. Men först lunch.

Ungdomar är smartare än regeringen

Etiketter

Jan Björklund, OECD, Politik, regeringen, Socialdemokraterna

Den senaste veckan lämnade lite eller inget medialt utrymme alls för utbildningspolitik. Men trots att min blogg tystnade några dagar hände en hel del intressant.

En ny analys från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) visar att andelen som sökt sig till gymnasiets yrkesprogram minskat med cirka 10 procentenheter i den nya gymnasieskolan (Gy11). Hör Mats Söderberg från SKL berätta mer om det i radioprogrammet Skolministeriet.

Jag tror tyvärr att detta i stor utsträckning beror på att många ungdomar har valt strategiskt. De har valt ett studieförberedande program för att ha alla dörrar öppna inför framtiden. Enligt SCB vill 60 procent av eleverna läsa vidare några år efter gymnasiet. Om det då blir krångligare och svårare att gå vidare till högre studier efter yrkesprogrammen kommer ett antal unga människor att rationellt välja bort dessa program därför att de vill ha fler möjligheter i livet. Det resulterar i att ett antal elever som egentligen skulle vilja gå på ett yrkesprogram väljer bort dessa för säkerhets skull.

Ett av syftena med den nya gymnasieskolan Gy 2007 men också Gy 2011 var att öka statusen och kvaliteten på de yrkesförberedande programmen, eftersom vi ser att det finns ett stort behov på arbetsmarknaden av yrkesutbildad arbetskraft. Nu får istället regeringens förändringar av gymnasieskolan motsatt effekt. Istället för att uppvärdera yrkesprogrammen sjönk statusen och söktrycket. Att elever inte läser de program de är mest intresserade av riskerar dessutom att öka avhoppen från gymnasieskolan.

Uppenbarligen vill unga människor hålla vägarna i livet öppna. Ungdomar har förstått vad den framtida arbetsmarknaden kräver av dem i form av utbildning och omställningsförmåga. De unga är helt enkelt smartare än regeringen.

Frågan debatterades också i april i riksdagen.

OECD har lyft fram den tidigare svenska gymnasieskolan som ett gott exempel: Good quality vocational tracks are essential. Removing an academic hurdle from entrance to general upper secondary education and allowing access to tertiary education from vocational programmes, as Sweden and Norway have done, can increase the status of the vocational track (sid 17).

En kreativ torsdag – Sverige borde toppa listan

Etiketter

Grundskolan, Högre utbildning, kreativitet, OECD, pisa, Politik, Skola, Socialdemokraterna, Utbildning

På bilden håller jag en av reklamvärldens mest prestigefyllda priser; ett Cannes-lejon. Priset är särskilt speciellt eftersom det är första gången ett gäng studenter från en reklamskola (Berghs) vinner priset över erkända reklambyråer. Extra glad blir man när det är just svenska studenter som visar kreativa talanger.

Igår besökte jag Berghs på Sveavägen i Stockholm för ett samtal med avgående VD Pär Lager om bland annat kvalitet i högre utbildning och om kreativitetens betydelse för Sverige inför framtiden.

För mig är det fortsatt ett mysterium att regeringens skolpolitik är kliniskt avskalad från målsättningar om att öka elevernas kreativa talanger. Min erfarenhet från andra länder är att snart sagt alla skolsystem brottas med utmaningen att fostra kunniga men också allt mer kreativa unga människor.

Häromdagen kunde vi läsa att Sverige återigen utnämns till det mest kreativa landet i världen. 

Mot denna bakgrund borde vi inte kunna ha någon annan målsättning annat än att toppa OECDs nästa Pisa-undersökning som för första gången planerar att mäta elevernas kreativa talanger i de undersökta skolsystemen.

Mer om hur skolan kan döda kreativitet.

Jag vs Björklund om skolsegregation

Etiketter

Budget, Jan Björklund, Politik, Skola, Socialdemokraterna

Igår sände URs Skolfront ett avsnitt där jag och utbildningsminister Jan Björklund debatterade den växande skolsegregationen.

I Sverige spelar elevens socioekonomiska bakgrund numera lika stor roll för vilka resultat eleverna når som i Tyskland och USA. Det är inte länder som vi är vana att jämföra oss med i dessa sammanhang. Jag är, liksom regeringens finanspolitiska råd (sid 20), oerhört kritisk till att regeringen inte gör tillräckligt, om ens något, för att vända utveckling med ökad skolsegregation.

Avsnittet spelades in före sommaren och vi har nu i Socialdemokraternas budgetmotion konkretiserat flera förslag för att öka likvärdigheten i skolan för att alla elever ska ha samma chans att lyckas i skolan.

Vi vill investera 50 miljoner kronor per år från och med 2012 för att attrahera de bästa lärarna till de skolor som har svårast att nå målet att alla elever ska bli behöriga till gymnasieskolan. De lärare som tar ett extra ansvar för att lyfta resultaten i dessa skolor ska premieras för det. Vi föreslår också att skollagen ändras så att kommunerna blir skyldiga att fördela resurserna till skolan efter elevernas behov. Det motsatte sig regeringen när skollagen nyligen ändrades trots att det idag bara är var fjärde kommun som gör det.

Stat och kommun har ett delat ansvar för att skolan är likvärdig och att elevernas sociala bakgrund inte avgör hur bra det går i skolan. Staten behöver genom skollagen bestämma att kommunerna ska fördela resurserna till skolan efter behov. Men kommunen är också ansvarig för sina skolor. Jag tycker det är pinsamt med kommuner som extrainkallar kommunfullmäktige om inte snöröjningen fungerar på vintern när det i samma kommun finns en skola där så många som 40 procent av eleverna inte når målen i grundskolan. Jag vill se fler kommuner som har extrainkallade kommunfullmäktigemöten för att diskutera det och vad kommunen ska göra för att alla elever ska få den utbildning de har rätt till.

Budget med fokus på lärarna

Etiketter

Budget, Högskola, lärare, Politik, Socialdemokraterna

Idag på förmiddagen presenterade jag de investeringar som Socialdemokraterna vill göra i utbildning och som finns med i vår budgetmotion. Vi fokuserar på att höja resultaten i skolan genom att investera i lärarna. Vi väljer också att förbättra möjligheterna till utbildning genom ett omfattande kunskapslyft. Vi ökar antalet studieplatser och höjer samtidigt utbildningskvaliteten i högskolan. Läs om de totala investeringarna i utbildning här.

När regeringen satsar över fem miljarder på att sänka krogmomsen är det ett lätt val att istället prioritera investeringar i utbildning.

Nya utbildningspolitiska mål

Etiketter

Budget, Grundskolan, Gymnasieskolan, Högre utbildning, Högskola, Politik, Skola, Socialdemokraterna, Utbildning, Vuxenutbildning, Yrkeshögskola

 Idag presenterar jag och Tommy Waidelich Socialdemokraternas tre nya utbildningspolitiska mål på SvD:s Brännpunkt:

 Mål för grundskolan

Vårt självklara mål är att alla elever ska nå målen i grundskolan. På vägen dit vill vi, till år 2020, halvera andelen elever i grundskolan som inte är behöriga att påbörja ett av gymnasieskolans nationella program, från idag 12 till 6 procent.

Mål för gymnasiekompetens

Vårt mål är att alla före 25 års ålder ska ha en fullständig gymnasieexamen. På vägen dit vill vi, till år 2020, halvera andelen unga mellan 18 och 24 år som inte har en gymnasieexamen eller studerar för att få det, från idag drygt 10 till 5 procent.

Mål för högre utbildning

Vårt mål är att hälften av 30-34-åringarna ska ha genomgått en minst 2-årig högre utbildning (högskola och yrkeshögskola) år 2020. Det innebär en ökning från knappt 44 till 50 procent.

Sverige behöver ett nytt kunskapslyft

Etiketter

arbetslöshet, Budget, komvux, korttidsstudiestöd, missmatchning, Politik, Socialdemokraterna, ungdomsarbetslöshet, Vuxenutbildning, yrkesvux

Imorgon kl 11.30 i Riksdagens presscenter kommer jag och Tommy Waidelich presentera Socialdemokraternas investeringar i skola och utbildning från vår skuggbudget.

Vi ser att behoven av utbildning är stora och växande. Kraven på arbetsmarknaden ökar och när företag inte kan rekrytera personal med rätt kompetens kan vi inte stå och se på. Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft och i en tid av hög arbetslöshet, och ungdomsarbetslöshet, är det rätt tid att rusta människors kompetens. För mig handlar utbildning också om människors frihet att forma sina egna liv.

Vi behöver därför investera i att fler ska få möjlighet att utbilda sig och få en ny och bättre chans på arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen är en sådan möjlighet.

I vår budget kommer vi att föreslå ett omfattande kunskapslyft så att tiotusentals människor ges möjlighet att läsa in en fullständig gymnasieexamen. Det innebär bland annat att vi vill investera i 20 000 fler studieplatser inom vuxenutbildningen och yrkesvux till in en investeringskostnad av 1645 miljoner kronor. Vi kommer också att föreslå ett korttidsstudiestöd på 130 miljoner kronor som ska ge 5000 personer möjlighet att studera på deltid med förmånligare villkor.

När regeringen nästa år väljer att dra ned resurserna till vuxenutbildningen och yrkeshögskolan med 1,1 miljard (se sid 23, anslag 1:15) väljer vi istället att investera. Att investera i utbildning bygger Sverige starkt för framtiden. Det är det smartaste vi kan göra.