Etiketter
gästbloggare, Lärarnas Riksförbund, Politik, Skola, Socialdemokraterna, tid
Sist ut som gästbloggare inom ramen för bloggandet om lärares tid är Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund. Nu ska jag sammanställa och bearbeta alla de idéer och uppslag som kommit fram.
Att utbilda sig till gymnasielärare i allmänna ämnen är i dagsläget en direkt olönsamt för den enskilde. Även övriga lärare på gymnasiet och grundskolan halkar efter i löneutveckling. Det visar Sacos färska livslönerapport.
Det är allvarligt om allt fler tvekar kring huruvida det är värt att satsa 4-5,5 års utbildning, studielån i storleken en kvarts miljon kronor och kanske också svårigheter att få jobb som lärare.
Detta håller inte. I kommande avtalsrörelse kommer vi att driva kravet att lärarnas löner ska höjas med tio tusen kronor.
Den andra stora frågan för många lärare är arbetstiden. Allt för många lärare får inte tillräckligt med tid för att förbereda, genomföra och följa upp undervisningen. Än värre är det med tid för kompetensutveckling, vidareutbildning eller den viktiga reflektionen och möjligheterna att utveckla arbetssätten för att nå högre kunskapsresultat. Istället har många lärare blivit pålagda andra administrativa, sociala eller lokalvårdande arbetsuppgifter. Resultatet blir antingen sämre undervisning och lägre kunskapsresultat, eller utbrända lärare som söker sig till andra yrken.
Men i Danmark har skickliga fackliga ledare i vårt systerförbund DLF förhandlat farm ett arbetstidsavtal som innebär att man delar in arbetet för en lärare i tre delar: undervisning, undervisningsrelaterat arbete och övrigt. I den danska modellen listas alla arbetsuppgifter lärare gör. Sedan kategoriserar och fördelar man uppgifterna inom ramen för varje lärares arbetstid genom ett faktorssystem.
Denna modell – som både lärarna och arbetsgivarna är nöjda med – skulle kunna tillämpas på både grundskolan och gymnasiet i Sverige.
De lärare som jag företräder kräver att vi hanterar både löne- och arbetstidfrågorna i kommande avtalsrörelse.
Men för att vi ska kunna komma till rätta med såväl löne- som arbetstidsproblemen för lärare, behöver även staten ta ett ökat ansvar för skolan. Här har alla riksdagspartier – inklusive Socialdemokraterna – ett stort ansvar för att skolan får ett nytt och modernt huvudmannaskap som förmår att bidra till ökad likvärdighet, högre status och bättre förutsättningar för höjda kunskapsresultat.
Metta Fjelkner är ordförande Lärarnas Riksförbund
Den danska modellen är definitivt intressant och borde kunna anpassas till svenska förhållanden. Där finns säkert svårigheter men det vore bra med en helhetslösning som tar hänsyn till samtliga arbetsuppgifterna och placerar undervsiningsuppdraget i centrum.
Jag studerar till gymnasielärare men har börjat tveka på grund av bland annat den dåliga ingångslönen och löneutvecklingen.
Jag håller med om att lärare ska ha 10 000 mera i månaden och om detta inte går att införa borde man sänka utbildningskraven. Ingen ska tvingas att studera 4,5-5 år för den lönen. Det bör sättas en maxgräns på 3,5 års utbildning oavsett stadie. Sedan bör skolorna har en intensivare samarbete med högskolorna (och varandra) för att garantera en bra vidareutbildning med fokus på klassrumsinstruktioner (vilket inlägget tar upp).
Jag är för tilfället i USA på en utbytesår och studerar utbildningsledarskap och skoladministration vid University of Massachusetts. Jag kommer hem i juni och skulle gärna vilja stödja Socialdemokraterna i utformning av den utbildningspolitiska agendan (är sedan tidigare medlem i SSU).
/ Gustaf Jansson Bjurhammer
Mm visst, och när vi inte får 10000 mer i månaden då, vad gör LR då? Tar ut oss i strejk? Now that would be the day… Fjelkner har pratat om detta rätt länge, kanske dags att agera också?
Det är lätt att sticka ut hakan nu och önska 10 000 i löneförhöjning och bättre arbetsförhållanden. Lärarfacken hade inte behövt göra detta om man skött sitt jobb under tidigare avtalsperioder. Usken förhandlades bort, lönerna har hamnat på efterkälken, kommunalisering osv. Vad har lärarfacken gjort för sina medlemmar under den senaste 20 års perioden?
Den ”danska modellen” för oss inte framåt mot mindre arbete. Arbetsgivaren har enligt AD domen från ii sommras alla korten i sin hand.
Facket är sedan tidigare vingklippt.
Förbered er för att bli besvikna i avtalsrörelsen. Landets alla lärare får helt enkelt finna sig i att arbeta mer och tjäna mindre. TACK LR och LF!
Pingback: Hur kan lärare få mer tid till det viktigaste? Rösta gärna! « Mikael Damberg