Taggar

, , , ,

En hög och jämn utbildningsnivå hos befolkningen har bidragit till svenska framgångar under decennier, och är central för en fortsatt stark svensk ekonomi. Men idag klarar inte gymnasieskolan detta. Det är bara 79 procent av flickorna och 74 procent av pojkarna som fullföljer sin gymnasieutbildning inom tre eller fyra år. Andelen elever som tar gymnasieexamen måste öka. Inte minst då långtidsungdomsarbetslösheten är så mycket högre bland de unga utan en fullständig gymnasieutbildning. Utan en gymnasieexamen klarar man sig inte på dagens arbetsmarknad.

I detta allvarliga läge har regeringen föreslagit kraftiga budgetnedskärningar på gymnasieskolan med 675 miljoner kronor 2012. Regeringen hänvisar till gymnasiereformen men regeringen har  inte kunnat visa hur den reformerade gymnasieskolan ger lägre kostnader för kommunerna. Ett enigt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har enigt över partigränserna framhållit att kostnaderna snarare kommer att öka med den nya gymnasieskolan. Det är få som delar regeringens tro att vi kommer åt de stora avhoppen från gymnasieskolan om vi väljer att skära ned ytterligare på gymnasieskolan.

För 2012 vill vi socialdemokrater därför investera 675 miljoner kronor i gymnasieskolan.

Sverige ska ligga i framkant av utvecklingen även imorgon. Då måste vi vara handlingskraftiga idag och göra de ansvarsfulla investeringar som framtiden kräver. Vi ska använda varenda skattekrona rätt för att säkra framtidens tillväxt i en kunskapsbaserad ekonomi. Därför börjar vi i skolan och våra unga.

Riksdagens utredningstjänst har beräknat hur besparingen påverkar kommunerna och hur många lärartjänster nedskärningen motsvarar. Ta del av beräkningen här (excelfil).