Taggar

, , , , ,

Den 5-14 december gästbloggade tio personer om lärares tid på min blogg. Anledningen till att jag bad flera personer, främst lärare, att skriva om detta är att många lärare jag träffar berättar att de har svårt att få tiden att räcka till. Att många saker stjäl tid från det viktigaste – att utveckla undervisningen och stödja eleverna.

Frågan om tid är en av de allra viktigaste frågorna för hälsa i arbetslivet. Om en individ upplever att hen har höga krav på sig i kombination med liten kontroll över arbetssituationen leder det till en arbetssituation med hög anspänning vilket i sin tur innebär särskilt stor risk för negativ stress och andra hälsobesvär. TCOs rapport ”Att sova med jobbet – tjänstemännens arbetsvillkor” visar att anställda inom Lärarförbundet har en mycket tuff arbetssituation. 80 procent av kvinnorna anger att de har höga krav i arbetet och 63 procent anger att de har liten kontroll över sin arbetssituation. Över hälften av kvinnorna arbetar under hög anspänning. För männen är mönstret detsamma men nivåerna inte riktigt lika höga. Frånvaro av stöd från arbetsledningen och feedback är en hälsorisk. För att motverka det krävs att skolledarna kan prioritera detta.

Frågan om lärares tid handlar också om kvalitet i skolan. För att lärarna ska kunna fokusera på det som ger mest utdelningen i elevernas utveckling av kunskaper och förmågor har dessa förslag kommit fram genom blogginlägg och kommentarer:

i. Ordförande för Lärarnas Riksförbund, Metta Fjelkner, lyfter fram Danmark som en förebild att ta efter. Där har fackförbundet DLF förhandlat fram ett arbetstidsavtal som innebär att man delar in arbetet för en lärare i tre delar: undervisning, undervisningsrelaterat arbete och övrigt. I den danska modellen listas alla arbetsuppgifter lärare gör. Sedan kategoriserar och fördelar man uppgifterna inom ramen för varje lärares arbetstid genom ett faktorssystem. Denna modell – som både lärarna och arbetsgivarna är nöjda med enligt LR – skulle kunna tillämpas på i Sverige.

ii. Många förslag har handlat om att ta bort arbetsuppgifter från lärarna, främst administration. Professor Lars Strannegård har tidigare föreslagit att administrativa uppgifter plockas bort från lärarna och att det också är en verkningsfull strategi för att professionalisera yrket.  Det har dock presenterats olika förslag till vem ska ansvara för prioriteringen. Om det är arbetsgivaren, skolledaren eller skolledare och lärare tillsammans. Saker som nämnts som bör bort är: rastvaktstid, ringa hem vid ogiltig frånvaro, skriva under elevers ledigheter, skriva på vab-intyg, granska fakturor, svara på enkäter, dokumentera tillbud/skaderapporter, skriva rapporter till myndigheter, hitta vikarier när kollegor är sjuka, vikariera på planeringstid, praktiska saker såsom fixa trasslig kopieringsmaskin, beställa och byta toner i skrivaren, dela ut lösenord till datorn, kopiera upp papper, ansvarar för att lampan är släckt, fönstren stängda och dörrarna låsta.

iii. Skolledarna ska ha en rimlig arbetsbörda och ett rimligt antal medarbetare för att kunna vara närvarande pedagogisk ledare och utveckla verksamheten så att den kan bedrivas mer effektivt.

iv. Initiera och utveckla ett nationellt digitalt dokumentationssystem.

v. Mer lagarbete istället för ensamarbete. Gemensam planering, uppgifter mm som kollegor inom samma ämne kan använda.

vi. Ett mer ämnesorienterat arbetssätt även i de tidiga årskurserna, där en lärare ansvarar för ett ämne i alla klasser i arbetslaget. På så sätt skulle tiden kunna användas mer effektivt och kvalitetsmässigt skulle undervisningen bli bättre då varje lärare kan fördjupa sina kunskaper i några få ämnen.

vii. Kompetensutveckla skolledare och lärare hur de kan använda sin tid bättre. Det handlar om strukturerade metoder, färdigheter och strategier genom vilka individer kan leda den egna verksamheten mot att uppnå målen.

viii. Bättre mötesstruktur både vad gäller antalet möten och hur mötena genomförs avseende innehåll och form.

ix. Anställ administrativ personal.

x. Utforma en nationell mall för individuell utvecklingsplan och en nationell mall för skriftligt omdöme.

xi. Alla lärare ska ha en dator.

xii. Ta bort VAB-intyg.

xiii. Mindre elevgrupper.

xiv. Inför ett tak för undervisningsuttaget hos lärare.