Lärares tid
Den 5-14 december gästbloggade tio personer om lärares tid. Anledningen till att jag bett andra personer, främst lärare, att gästblogga om detta är att många lärare jag träffar berättar att de har svårt att få tiden att räcka till. Att många saker stjäl tid från det viktigaste – att utveckla undervisningen och stödja eleverna. För att gräva djupare i frågan om lärares tid och få fler uppslag till vad som kan göras för att motverka detta så har jag bett om input via bloggen.
Dessa har gästbloggat om lärares tid:
Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarförbundet: Rensa i lärares vardag – och prioritera undervisningen
Johan Runesson, 4-9-lärare i svenska, engelska och musik: Det går åt helvete, men jag har i alla fall dokumenterat det!
Cecilia Lindblom, prisbelönt lärare i svenska och engelska: Dokumentation som kollektiv bestraffning
Jacob Möllstam, grundskollärare mot de tidigare åren: Jag gör läxan åt min kollegor
Fredrik Svensson, driver Rektorsakademien Utveckling: Tiden är konstant
Malin Jensen, 1-7lärare och fackligt aktiv: Jag tar makten över min egen tid
Torbjörn Strömberg, gymnasielärare i svenska och filosofi: Lärare och skolledare borde rensa bland uppgifterna
Monica Anderstedt, grundskollärare år 4-9 i SO-ämnen och spanska: Skolledaren central för att förbättra lärares tidsanvändning
Matilda Wärenfalk, grundskollärare år 4-9 i svenska, engelska och franska: Alltför många utför samma abretsuppgifter samtidigt
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund: Lär av den danska modellen för lärarnas arbetstid
Mikael Damberg 
HEJ Mikael!
Kör hårt med skolfrågorna. Det är här vi har framtiden för samhället.
Styrningen av skolan skall också befrämja vad för sorts utbildning som ges till vad som ger olika typer av jobb.
Styrningen är A o O för vilka arbeten som framledes kan ge jobb.
Hej Mikael!
Arbetet i skolan är en av de viktigare frågorna som du kan ta upp. Jag jobbar sedan fyra år tillbaka på en folkhögskola och innan dess jobbade jag tre år på högstadiet. Den stora skillnaden på dessa skolformer är förutom elvernas ålder och till viss del mogenhet och motivation, också arbetssättet. På högstadiet var det otroligt mycket tid som gick åt till dokumentation. KLasserna var för stora och det var för lite pedagogisk personal. De elever som hade extra behov hade svårt att få den hjälp och det stöd som de behövde.
På folkhögskolan är det inte så mycket som behöver dokumenteras och jag har mer tid att ägna mig åt de elever som jag är mentor för. Vi har bättre möjligheter att se till varje enskild elev och utforma undervisningen därefter.
Jag tänker ofta att hade man kunnat jobba mer på individnivå på grundskolan så skulle det inte finnas så många som i vuxen ålder behöver läsa in gymnasiebehörigheter.
Det behövs fler pedagoger i skolan och de ska inte behöva sitta och fylla i oändligt med dokumentation. Den viktigaste investeringen i skolan är att hinna med varje elev och det gör man bäst i mindre grupper och med möjlighet att möta varje elev efter just dennes behov.
På folkhögskolorna är man dessutom mycket duktiga på att ta tillvara på elevernas kreativitet och genom annorlunda arbetsformer få dem att inhämta kunskap.
Ping: Hur kan lärare få mer tid till det viktigaste? Rösta gärna! « Mikael Damberg