Etiketter
Idag på förmiddagen presenterade jag de investeringar som Socialdemokraterna vill göra i utbildning och som finns med i vår budgetmotion. Vi fokuserar på att höja resultaten i skolan genom att investera i lärarna. Vi väljer också att förbättra möjligheterna till utbildning genom ett omfattande kunskapslyft. Vi ökar antalet studieplatser och höjer samtidigt utbildningskvaliteten i högskolan. Läs om de totala investeringarna i utbildning här.
När regeringen satsar över fem miljarder på att sänka krogmomsen är det ett lätt val att istället prioritera investeringar i utbildning.
Peter Strobl skriver:
Mikael.
Bra, men det räcker inte. Förutom satsningen på fler utbildningsplatser inom olika områden så fattas något väsentligt.
Och det berör bla lärarna situation. Kompetenshöjning och möjligheten till karriär adresserar möjligen problemet med den låga statusen för läraryrket. Men det har en senfärdig effekt på skolans kunskapsnivå. Dessutom är det så att många lärare nöjer sig med att vara pedagoger, nota bene, med rätt pedagogiska och didaktiska förutsättningar. Oavsett lärarfackens gillande, förståeligt, så saknas ett helhetsgrepp där lärarens pedagogiska situation innefattas.
Det adresserar det låga ansökningsantalet till högskolornas lärarlinje men frukterna därav skördar vi om 4-6 år.
Det är en ohållbar situation att läraren beskärs av andra funktioner, administrativa, kurativa och inte på heltid ägna sig åt sitt pedagogiska uppdrag.
Jag drar mig till minnes ett seminarium där du och Jan Larsson redovisade erfarenhet från England, ett land som gått från att lärare var ett av de mest oatktraktiva yrkena till idag ett av de mest eftersträvansvärda. För att nå dit krävs mer än att höja lönerna, kompetens och karriärhöjning. Det krävs en helt ny syn och insikt över hur viktig lärarens pedagogiska roll är.
Allt detta ska ses i skenet av att kunskapsresultaten rasar. Samtidigt saknar jag ett helhetsgrepp som innefattar en ny grundskola, många av de problem vi ser idag i gymnasiet emanerar från just årskurs 7-9.
Idag finns det ett utbrett kunskapsförakt bland dagens gymnasielever. Förödande om vi tror att vi ska kunna konkurrera som kunskapsnation. Idag är det mycket vanligt att eleverna har ett arbete som direkt inkräktar på deras närvaro i skolan. Pengar är viktigare, konsumtion är viktigare än kunskap.
Det är den verklighet vi lever i.
Utbildningspaketet som du och Tommy Waidelich presenterar har ett gott avstamp, framförallt söker den lösa den kompetensbrist som vi redan har och som kommer att öka lavinartat.
Generellt anser jag att spelplanen inom svensk skolpolitik ligger öppen . Alliansen befinner sig definitivt inte där. Jag tycker att vi/ du ska visa mod och courage och börja formulera en ny pragmatisk och dynamisk utbildningspolitik. Tänka i oortodoxa banor, använda goda exempel, men framförallt kavla upp ärmarna. Detta är en god start men det krävs mycket mycket mer.
Det finns i sammnahanget en tidsaxel som inte är gynnsam. Kunskapsresultaten kommer att fortsätta att rasa under de närmaste åren. Vill vi vara den kunskapsnation vi pratar om måste utbildnings och skolpolitiken prioroiteras. Sätt vision och mål och börja gå!
Mvh
Peter Strobl
Mikael Damberg skriver:
Budgeten är bara ett första steg och på intet sätt hela vår politik för att utveckla läraryrket och förbättra undervisningens kvalitet. Jag har själv vid flera tillfällen lyft fram Storbritannien som ett föredöme när det gäller att vända synen och intresset för lärarutbildningen. Jag var också först med att kräva lämplighetstester till lärarutbildningen. Men sedan måste debatten mer att komma att handla om hur skolan arbetar – vilka förutsättningar lärarna har, hur skolan blir en lärande organisation där framgångar snabbt skalas upp och sprids till andra, där lärare får både möjlighet och tid att utvecklas som pedagoger i mötet med eleverna. Att socialdemokraterna pekar ut lärarna som punkt 1 i vårt utvecklingsarbete är på allvar och innefattar allt från lön, kompetensutveckling, tid för lärande, en utvecklad organisation mm mm. Skriv gärna mer om vad du tycker är viktigast att göra för att få till stånd en mer offensiv och framtidsinriktad skolpolitik.
Peter Strobl skriver:
Mikael.
Tack för ditt svar. Din ansats är tydlig och det glädjer mig. Låt mig få förtydliga min ståndpunkt och syn på den svenska skolan och vad som i mina ögon bör göras.
Vi ska komma ihåg att det finns bra och dåliga saker i skolan. Det sätt vi mäter visar att vi tappar i förhållande till andra länder, när det gäller kunskapsresultat i kärnämnena. Men, allt är inte mörker. I den blomstrande ekonomin i Asien tittar man med stort intresse på Sverige. Inte utifrån våra usla resultat inom bla matematik. Nej utifrån, det som har präglat och fortfarande präglar Sverige. Individuellt tänkande, projektorienterat tänkande, innovativt tänkande. Alla saker som gjorde att Sverige en gång tog plats som industrination. Asiatiska elever, hur brillianta de än må vara i matematik och teknik så kommer delegationer till Sverige för att titta på hur Svenska elever hanterar lärarandet. En tanke, när vi tror att Asien har seglat ifrån oss. Det har dom , i några hänseenden, men inte i allt.
Det här är mycket av Sveriges styrka. Sättet att tänka; outside of the box.
Här finns ändå mycket mycket mer att göra. Det är viktigt att vi inte fokuserar bara på matematikkunskaper enligt Björklundsdevis. Visst grunden måste finnas , men omsättandet av teori till praktik är viktigare.
Jag befinner mig inom den privata sektorn, inom management och ledarskap, där utbildning handlar mer om hur man omsätter kunskap än den faktiska teorin.
Det finns en risk att ”hard skills” får överträffa ”soft skills” vilket är fundamentalt fel väg att gå.
Den här insikten måste implementeras hos lärare/som kan enkel enkel projektstyrning/om vi har tur, men också hos eleverna. Just det här tänket ger oss konkurrensfördelar.
När vi pratar kompetenshöjning av lärare så är detta en viktig pusselbit. Lika användbart i teknik som inom humaniora.
De goda exemplen. Storbrittanien är ett. Det finns mycket att se och lära utav dom.
Men om jag ska försöka konkretisera mig.
Det är ett måste med intagningsprov för lärarutbildningarna. Detta måste till. Av flera skäl som vi båda känner till.
Lönen måste höjas. Här är igen tidsaxeln kritisk. Jag har träffat alldelses för många lärare som är på väg ut från yrket. Nota bene; vi pratar lönehöjning i det större spektrat. Håll det i minnet.
Men viktigast; lärarens arbetssituation. Dagens situation är ohållbar. Idag är läraren allt utan att ha adekvat kompetens för det. Visst kan vi ,och ska vi kompetenshöja men läraren ska göra det han är bäst på undervisa. Idag finns inte tid för lärarna att utveckla nya didaktiska former. Kringfunktuionerna MÅSTE förstärkas. Idag är läraren bla mentor, kurator, samtalspartner och stundtals pedagog. Det håller inte.
DEt är i mötet mellan lärare och elev som inlärningen sker. Vi ska ha ha den bästa och modernaste informationsteknologin till vår hjälp. Visst. Men mötet mellan elev och lärare är den bekräftelse som måste till för att kunskap ska landa.
Precis som vi konstaterat att grupperna i förskolan är för stora så måste vi också våga säga max 25 i en klass. Vi måste kunna ge förutsättningar för läraren att verka. På individ och gruppnivå.
Problemet är att vi ligger efter. Situationen med alltför få sökande till lärarutbildningarna är alarmerande.
Vi måste, nu pratar vi opinionsarbete, sätta skolan i centrum av samhället igen. Politiska beslut, likt det steg du tar nu, visar på och ger signaler att skola utbildning är viktigt.
Frågan vi måste ställa oss är ska läraren vara en allt i allo? Mitt svar är nej!!
Renodla lärarrollen.
Men det innbär också implecit att sytemet måste förändras och en ny progressiv grundskola där allt detta sätts är ett absolut måste.
Allt detta skulle kunna sjösättas 2014. Och då är vi redan sent ute.
Till sist, vi har problem på elevnivå. Till skillnad mot Jan Björklund så hävdar jag att det är inte diciplinproblem. Detkan synas vara det men, för att förstå , måste man veta i i vilken värld dagens elever verkar. Deras input är inte att kunskap är det viktigaste för dig. Det är konsumtionsom är viktigast. Den här appen är viktigast. Det är prylar och konkurrens. Varken mer eller mindre. Man skaffar sig timjobb när man borde vara i skolan för att kunna köpa sig den senaste prylen. Hur når man dessa elever med att kunskpa är viktigt?
Det går. Det går att komma till rätta med det. Genom en förändrad grundskola men rätt förtecken och rätt inriktning.
Av omsorg om dina läsare så rundar jag av här. Förhoppningsvis ser du mitt fokus trots de stundtals breda penseldragen jag målar.
Mvh
Peter Strobl
Pingback: Stora förväntningar på (S)-budgeten « Görans tankar och bagateller
Marcus skriver:
Är det någon som känner PETER STROBL så be han att ange sig till Polisen
för alla bedrägerier han har utsatt/utsätter många människor för! Även mig, har
ni tips om var han befinner sig så ring polisen.