Etiketter

, , , ,

Den senaste veckan lämnade lite eller inget medialt utrymme alls för utbildningspolitik. Men trots att min blogg tystnade några dagar hände en hel del intressant.

En ny analys från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) visar att andelen som sökt sig till gymnasiets yrkesprogram minskat med cirka 10 procentenheter i den nya gymnasieskolan (Gy11). Hör Mats Söderberg från SKL berätta mer om det i radioprogrammet Skolministeriet.

Jag tror tyvärr att detta i stor utsträckning beror på att många ungdomar har valt strategiskt. De har valt ett studieförberedande program för att ha alla dörrar öppna inför framtiden. Enligt SCB vill 60 procent av eleverna läsa vidare några år efter gymnasiet. Om det då blir krångligare och svårare att gå vidare till högre studier efter yrkesprogrammen kommer ett antal unga människor att rationellt välja bort dessa program därför att de vill ha fler möjligheter i livet. Det resulterar i att ett antal elever som egentligen skulle vilja gå på ett yrkesprogram väljer bort dessa för säkerhets skull.

Ett av syftena med den nya gymnasieskolan Gy 2007 men också Gy 2011 var att öka statusen och kvaliteten på de yrkesförberedande programmen, eftersom vi ser att det finns ett stort behov på arbetsmarknaden av yrkesutbildad arbetskraft. Nu får istället regeringens förändringar av gymnasieskolan motsatt effekt. Istället för att uppvärdera yrkesprogrammen sjönk statusen och söktrycket. Att elever inte läser de program de är mest intresserade av riskerar dessutom att öka avhoppen från gymnasieskolan.

Uppenbarligen vill unga människor hålla vägarna i livet öppna. Ungdomar har förstått vad den framtida arbetsmarknaden kräver av dem i form av utbildning och omställningsförmåga. De unga är helt enkelt smartare än regeringen.

Frågan debatterades också i april i riksdagen.

OECD har lyft fram den tidigare svenska gymnasieskolan som ett gott exempel: Good quality vocational tracks are essential. Removing an academic hurdle from entrance to general upper secondary education and allowing access to tertiary education from vocational programmes, as Sweden and Norway have done, can increase the status of the vocational track (sid 17).