Stoppa riskkapitalbolag från att äga skolor

Etiketter

fristående skolor, Jan Björklund

Igår kväll sa utbildningsminister Jan Björklund i Rapport att han inte vill se kortsiktiga ägare till skolor och att han vill lägga ett tilläggsdirektiv till utredningen om regler och villkor för fristående skolor (friskolekommittén).

I nyhetsinslaget blev det samtidigt tydligt att de andra regeringspartierna M och C ännu inte står bakom förslaget. Jag undrar vad det egentligen är som händer -förhandlar skolministern numera via media om direktiv till sin egen utredning? Nästa gång man hör utbildningsministern måste man tydligen fundera på om han talar för regeringen eller om det är en intern borgerlig testballong. Inte är det seriöst.

Och det går knappast att kalla detta för folkpartiets förslag heller. Jag förslog redan förra året att kortsiktiga riskkapitalbolag inte borde få äga och driva fristående skolor och jag upprepade kravet i januari (jämför gärna mina formuleringar med de som Björklund använde igår). Vid flera tillfällen har jag och Louise Malmström lyft samma krav i friskolekommittén utan någon respons från borgerliga partier. Men det är naturligtvis väldigt glädjande att utbildningsministern nu ansluter sig till Socialdemokraternas linje.

Det finns flera frågor som Folkpartiet eller de andra regeringspartierna gärna får ändra uppfattning om och samarbeta med oss socialdemokrater om inom ramen för friskolekommitténs fortsatta arbete:

• hur skattemedel avsedda för skolan ska stanna i skolan och därmed hur vinst ska regleras för att återinvesteras i skolan.
• hur rätten till meddelarfrihet för personal på fristående skolor ska införas.
• hur samma insyn och möjlighet till granskning ska gälla för alla skolor genom en offentlighetsprincip.
• hur ett ökat kommunalt inflytande över etableringar kan införas genom ett obligatoriskt samråd.

Jag har tidigare skrivit om behovet av att modernisera regelverket för fristående skolor i DN och Aftonbladet.

Men som sagt vi får se om det skolministern sa i Rapport får någon som helst praktisk betydelse – det bygger på att direktiven till friskolekommittén faktiskt ändras. Jag hoppas verkligen att så blir fallet.

 

Framtidens arbetsliv kräver inte mindre kunskaper

Etiketter

Jan Björklund

Utbildningsministern föreslog sent igår att gymnasiet ska kortas för ”skoltrötta”.

Jag har flera invändningar mot förslaget. Risken är uppenbar att regeringen med detta utbildar ungdomar rakt ut i arbetslöshet. De ungdomar som idag saknar en ordentlig gymnasieutbildning löper mycket stor risk att bli långvarigt arbetslösa. Svenskt Näringsliv har också redan kritiserat regeringen för att sänka kraven och statusen på yrkesutbildningarna. Men lyssnar regeringen? Nej, regeringen går vidare och föreslår en kortning av gymnasiet till kanske ett år.

Att korta utbildningar och sänka kraven är inte vägen Sverige bör ta. Kunskapskraven för en gymnasieutbildning kan heller inte vara fritt valt arbete. Kunskapskrav måste fastställas utifrån kraven i samhället och på framtidens arbetsmarknad. Eller som TCOs förra ordförande Sture Nordh uttryckte det på en konferens: ”Hand upp, den som tror att framtidens arbetsliv kommer kräva mindre kunskaper!” Det lyftes inga händer i lokalen.

Internationell skolforskning visar entydigt att höga förväntningar på alla elever är av största betydelse för elevernas resultat. Med detta förslag så sänks förväntningarna på eleverna på yrkesprogrammen ytterligare. Det är inte genom lägre förväntningar och lägre krav som vi löser det reella problemet med att många gymnasieelever inte slutför sin utbildning. Vi måste investera i en bättre skola och se till att elever inte tappar lusten att lära. I stort sett alla barn går till skolan sin första skoldag och ser fram emot skolan men sedan tappar en stor andel av eleverna motivationen.

Samtidigt som regeringen föreslår en kortning av gymnasiet genomför man stora besparingar. Under 2012 skär regeringen ned anslagen till gymnasieskolan med 675 miljoner – det motsvarar 1400 lärartjänster. Är en kortning av gymnasiet sättet att lösa besparingen på eller är det bara ytterligare en åtgärd från regeringen som visar att eleverna i gymnasieskolan inte är prioriterade?

Fler är kritiska, Lärarförbundet, Teknikföretagen, Utredarna

DN, SVT, SR rapporterar.

Hopplöst omodern

Etiketter

IT, Jan Björklund

DN Sthlm skrev om att hur Sollentuna jobbar med surfplattor och datorer för att lära eleverna att läsa och skriva. Utbildningsministern blev provocerad och lyfte fram vikten av att lära sig läsa med hjälp av böcker och skriva med hjälp av papper och penna.

Jag tycker utbildningsministern är hopplöst omodern och bakåtblickande. Det verkar som om utbildningsministern inte ens vet att det finns digitala läromedel. Sverige behöver tvärtom en IT-strategi för skolan för att möta framtiden. Men med dagens utbildningsminister kommer Sverige att backa in i framtiden. Konsekvensen av denna avsaknad av progressiv skolpolitik innebär att lärarna inte ges förutsättningar att göra ett bra jobb och att skillnaderna mellan olika elever när det gäller digital kompetens kommer att öka. Skolan måste förbereda dagens barn och ungdomar inför framtidens samhälle och arbetsmarknad.

Mer i dagens DN.

Våga prova Teach First också i Sverige

Etiketter

Teach First, Teach For America

På väg hem efter två dagar i London är jag inspirerad.

Frågan återkommer ständigt. Hur ska vi egentligen vända kunskapsresultaten och ta vara på kraften hos alla ungdomar som den svenska skolan idag sviker? Mitt svar är att fler engagerade och begåvade människor måste vilja bli lärare för att vända utvecklingen och skapa positiva utvecklingsspriraler. För att lyckas är jag övertygad om att Sverige måste vi våga pröva nytt och lära av vad som fungerat också i andra länder.

På St Augustine’s Church of England School i Westminster i London träffade jag Rachel Sparkes och Meera Pabari två av skolans Teach First lärare. Båda berättade att de efter examen ville sadla om och göra någonting mer betyddelsefullt i livet. Idag när de arbetat och utvecklats som lärare i två år har båda bestämt sig för att fortsätta. Att lyfta deras elevers resultat och öppna livsmöjligheter är drivkraften och glädjen i arbetet.

Tanken bakom Teach First i Storbritannien och den ursprungliga organisationen Teach for America var och är enkel. Nyutexaminerade toppstudenter från olika universitetsutbildningar får under två års tid möjlighet att vidareutbilda sig och arbeta som lärare. De antas efter en rigorös urvalsprocess, genomgår en intensiv ledarskapsutbildning och med stöd av ett genomtänkt mentorsskapsprogram tar sig dessa studentera sig an elever i de mest utsatta skolorna. Och med dokumenterat bra resultat.

Jag är övertygad om att det behövs en ordentlig nystart och en energiinjektion i våra skolor med störst utmaningar. Sverige behöver också en ny generation lärare som tror att allt är möjligt, en generation som är villig att tänja regler och spränga gränser för att visa att varje enskild elev kan lyckas nå inte bara kunskapsmålen utan också stimulera den kreativitet och inre drivkraft som gör att de kan förverkliga sina livsdrömmar.

På St Augustine träffade jag lärare som brann för sin uppgift. Man kunde känna den stolthet och den positiva kraft som skapas på en skola i ett tufft bostadsområde som för sjunde året i rad kan redovisa en positiv utveckling av skolresultaten. Om det går att vända trenden i Londons innerstadsskolor är jag övertygad om att det är möjligt att göra det samma i våra utsatta förortsskolor. Men då måste vi våga pröva nytt.