Etiketter
arbetslöshet, Budget, komvux, korttidsstudiestöd, missmatchning, Politik, Socialdemokraterna, ungdomsarbetslöshet, Vuxenutbildning, yrkesvux
Imorgon kl 11.30 i Riksdagens presscenter kommer jag och Tommy Waidelich presentera Socialdemokraternas investeringar i skola och utbildning från vår skuggbudget.
Vi ser att behoven av utbildning är stora och växande. Kraven på arbetsmarknaden ökar och när företag inte kan rekrytera personal med rätt kompetens kan vi inte stå och se på. Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft och i en tid av hög arbetslöshet, och ungdomsarbetslöshet, är det rätt tid att rusta människors kompetens. För mig handlar utbildning också om människors frihet att forma sina egna liv.
Vi behöver därför investera i att fler ska få möjlighet att utbilda sig och få en ny och bättre chans på arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen är en sådan möjlighet.
I vår budget kommer vi att föreslå ett omfattande kunskapslyft så att tiotusentals människor ges möjlighet att läsa in en fullständig gymnasieexamen. Det innebär bland annat att vi vill investera i 20 000 fler studieplatser inom vuxenutbildningen och yrkesvux till in en investeringskostnad av 1645 miljoner kronor. Vi kommer också att föreslå ett korttidsstudiestöd på 130 miljoner kronor som ska ge 5000 personer möjlighet att studera på deltid med förmånligare villkor.
När regeringen nästa år väljer att dra ned resurserna till vuxenutbildningen och yrkeshögskolan med 1,1 miljard (se sid 23, anslag 1:15) väljer vi istället att investera. Att investera i utbildning bygger Sverige starkt för framtiden. Det är det smartaste vi kan göra.
Pia Lindahl skriver:
Hej Mikael!
Jag tycker som fritidspedagog att vi hamnade mellan två stolar när det infördes lärarlegitimation. Vi är behöriga att jobba som tex förskollärare men är inte behöriga att få lärarlegitimation och varför får vi inte det som fritidspedagoger? Forskning visar på att vi är ett viktigt komplement till skolan. Det är också något som ní skulle ta upp i utbildningsutskottet tycker jag.
Lena Blomberg skriver:
Hej Pia – och Mikael!
Jag kan bara hålla med Pia. Själv är jag fritidspedagog med påbyggnadsutbildning till specialpedagog. Får ingen legitimation eftersom det är grundutbildningen som avgör. Detta trots 2 1/2 + 1 1/2 års studier på lärarhögskola, dubbla examina och 19+12 års yrkeserfarenhet. Vilka konsekvenser det kan få för mig i framtiden vet jag inte.
B. skriver:
Tråkigt att min kommenter inte hamnade på den allmänna facebooksidan utan på partiets.
Hur som helst lycka till imorgon! Men fundera gärna på om det inte finns speciella utbildningsinsatser som man med fog kan kräva av svenskt näringsliv.
Pingback: S satsar på vuxenutbildning i budgetmotion « Röda Berget
Mamma Z skriver:
Appropå kunskapslyft..Passar på att då fråga, vart tog ”min” motion vägen som kongressen ställde sig bakom 2009 ??
”Motion E115:1 yrkar att kongressen 149 beslutar att ge partistyrelsen i uppdrag att verka för att samtliga lärare ska ges en kompletteringsutbildning i hur man arbetar med och hur man bemöter barn med dolda handikapp. Motion E116:1 yrkar att kongressen beslutar att ge partistyrelsen i uppdrag att verka för att samtliga lärares ska ges en kompletteringsutbildning i hur man arbetar med och hur man bemöter barn med dolda handikapp.
Partistyrelsen föreslår kongressen besluta att anse motionen besvarad.”
Jag har inte greppat detta.. Först skriver jag en motion som blir mottagen med öppna armar bland mina partikamrater..sen då?? Vad hände??
//AnnSophie
Emilia skriver:
Glöm inte tänka på att både lärare och elever inte klarar av för hög press. Om man har mindre press så arbetar man bättre och lär sig mer. Annars är skolfrågorna väldigt viktiga
Pingback: Om fördelen med höga tak i debatten « Görans tankar och bagateller
Jon Olovsson skriver:
Och som vanligt ingen satsning på den verksamhet som kommuner och regering har valt att spara så mycket på att det snart inte finns något kvar. Satsa på fritidshemmen innan det är försent!
Per-Åke Lindblom skriver:
Lärarnas Tidning/Lärarnas Nyheter har nyligen har tagit upp Ross-projektet på Tensta gymnasium och detta har gett upphov till en intensiv debatt på nätet – se http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/09/07/dyrt-koncept-sprids-trots-laga-resultat#comment-1143. Debatten handlar inte bara om en lokal satsning i Stockholm, utan den handlar även om viktiga principiella frågor av riksintresse. Dessutom vill Stockholms utbildningsförvaltning sprida konceptet vidare inom Stockholms stad. Enligt gymnasiedirektör Marie-Louise Hammer Åberg är det ”en prioriterad satsning”. Några frågor:
1) Skall kommunala skolor bli franchisetagare och betala avgifter till ett amerikanskt friskoleföretag som dessutom har fått stänga en av sina två skolor i USA, därför att den fungerade för dåligt? Berätta först kortfattat om problemen vid Ross Global Academy och myndigheternas kritik mot skolan.
2) Som ackrediterad Ross-skola förväntas Ross Tensta gymnasium värva fler kommunala skolor till Ross Institutes internationella nätverk. Skolan skall alltså både betala till Ross Institute och värva fler betalande medlemmar. Kan det verkligen vara en kommunal angelägenhet att sköta marknadsföringen åt ett utländskt företag?
3) Flera lärare som har arbetat på Ross Tensta gymnasium har berättat om kritikförbud och utmobbning av kritiska lärare. I ett mail till all personal på skolan förra året hälsade förvaltningsdirektör Thomas Persson att om det fortfarande finns medarbetare som är kritiska bör de söka sig till andra skolor, vilket bekräftar uppgifterna om kritikförbud. Är det verkligen rimligt att kommunalt anställda åläggs att vara lojala mot ett utländskt företag och på detta sätt hotas med omplacering om de inte är det?
4) Inger Nyrell, fram till halvårsskiftet i år rektor på Ross Tensta gymnasium och numera gymnasiechef med ansvar även för Norra Reals gymnasium, har utifrån Ross-konceptet formulerat en vision för Ross Tensta gymnasium, där det bl a framgår att vi skall sluta använda s k traditionella läroböcker. Tycker socialdemokraterna att detta är en bra inriktning för gymnasieskolan? Hur rimmar dessa strävanden med gymnasieskolans uppgift att förbereda för högre studier?
5) Sedan Ross-projektet påbörjades 2003 har Utbildningsförvaltningen betalat miljonbelopp till Ross Institute utan att någon upphandling har gjorts. Vad är det som är så speciellt med detta företag, som har tvingats stänga en av sina två skolor i USA, att det skulle motivera en sådan särbehandling?
Per-Åke Lindblom