Följ med mig vidare…

dambergSom du märker uppdaterar jag inte den här bloggen längre. Du är varmt välkommen att följa och kommentera mitt jobb som gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen på min officiella Facebooksida. Jag fokuserar främst på framtidens jobb och utbildning – de frågor som vi socialdemokrater vill att valet ska handla om. Hoppas att du vill följa med dit och lämna förslag och synpunkter.

Nytt uppdrag, samma fokus

Etiketter

,

I förra veckan valdes jag till ny gruppledare för socialdemokraterna i riksdagen. Mina första dagar har varit både spännande och händelserika. Jag ser fram emot att arbeta tillsammans med de övriga 111 s-ledamöterna och partiledningen med att stärka förtroendet för socialdemokraterna och bedriva en kraftfull och smart oppositionspolitik i riksdagen.

I stort sett varje dag träffar jag grannar, näringslivsfolk och butikspersonal och folk jag inte alls känner som säger – Det känns riktigt bra nu!

Samtidigt är det uppenbart att Sverige har en trött statsminister och en idéfattig regering. Varken PR-kampanjer eller kreativ statistik kan dölja det faktum att de misslyckats med jobben eller att skolresultaten fortsätter nedåt och segregationen ökar. Det var länge sedan det kom några nya och genomtänkta förslag från Rosenbad.

Socialdemokraterna har därför ett riktigt bra läge. Men det kommer att krävas hårt arbete, samarbete och fokus på att fortsätta utveckla politiken för att stå riktigt starka inför valet 2014.

Mitt nya uppdrag innebär att jag lämnar rollen som utbildningspolitisk talesperson och min blogg kommer därför inte längre koncentreras på skolpolitik utan breddas. Mitt fokus kommer dock alltid att vara framtiden.

Stoppa riskkapitalbolag från att äga skolor

Etiketter

,

Igår kväll sa utbildningsminister Jan Björklund i Rapport att han inte vill se kortsiktiga ägare till skolor och att han vill lägga ett tilläggsdirektiv till utredningen om regler och villkor för fristående skolor (friskolekommittén).

I nyhetsinslaget blev det samtidigt tydligt att de andra regeringspartierna M och C ännu inte står bakom förslaget. Jag undrar vad det egentligen är som händer -förhandlar skolministern numera via media om direktiv till sin egen utredning? Nästa gång man hör utbildningsministern måste man tydligen fundera på om han talar för regeringen eller om det är en intern borgerlig testballong. Inte är det seriöst.

Och det går knappast att kalla detta för folkpartiets förslag heller. Jag förslog redan förra året att kortsiktiga riskkapitalbolag inte borde få äga och driva fristående skolor och jag upprepade kravet i januari (jämför gärna mina formuleringar med de som Björklund använde igår). Vid flera tillfällen har jag och Louise Malmström lyft samma krav i friskolekommittén utan någon respons från borgerliga partier. Men det är naturligtvis väldigt glädjande att utbildningsministern nu ansluter sig till Socialdemokraternas linje.

Det finns flera frågor som Folkpartiet eller de andra regeringspartierna gärna får ändra uppfattning om och samarbeta med oss socialdemokrater om inom ramen för friskolekommitténs fortsatta arbete:

  • hur skattemedel avsedda för skolan ska stanna i skolan och därmed hur vinst ska regleras för att återinvesteras i skolan.
  • hur rätten till meddelarfrihet för personal på fristående skolor ska införas.
  • hur samma insyn och möjlighet till granskning ska gälla för alla skolor genom en offentlighetsprincip.
  • hur ett ökat kommunalt inflytande över etableringar kan införas genom ett obligatoriskt samråd.

Jag har tidigare skrivit om behovet av att modernisera regelverket för fristående skolor i DN och Aftonbladet.

Men som sagt vi får se om det skolministern sa i Rapport får någon som helst praktisk betydelse – det bygger på att direktiven till friskolekommittén faktiskt ändras. Jag hoppas verkligen att så blir fallet.

 

Framtidens arbetsliv kräver inte mindre kunskaper

Etiketter

Utbildningsministern föreslog sent igår att gymnasiet ska kortas för ”skoltrötta”.

Jag har flera invändningar mot förslaget. Risken är uppenbar att regeringen med detta utbildar ungdomar rakt ut i arbetslöshet. De ungdomar som idag saknar en ordentlig gymnasieutbildning löper mycket stor risk att bli långvarigt arbetslösa. Svenskt Näringsliv har också redan kritiserat regeringen för att sänka kraven och statusen på yrkesutbildningarna. Men lyssnar regeringen? Nej, regeringen går vidare och föreslår en kortning av gymnasiet till kanske ett år.

Att korta utbildningar och sänka kraven är inte vägen Sverige bör ta. Kunskapskraven för en gymnasieutbildning kan heller inte vara fritt valt arbete. Kunskapskrav måste fastställas utifrån kraven i samhället och på framtidens arbetsmarknad. Eller som TCOs förra ordförande Sture Nordh uttryckte det på en konferens: ”Hand upp, den som tror att framtidens arbetsliv kommer kräva mindre kunskaper!” Det lyftes inga händer i lokalen.

Internationell skolforskning visar entydigt att höga förväntningar på alla elever är av största betydelse för elevernas resultat. Med detta förslag så sänks förväntningarna på eleverna på yrkesprogrammen ytterligare. Det är inte genom lägre förväntningar och lägre krav som vi löser det reella problemet med att många gymnasieelever inte slutför sin utbildning. Vi måste investera i en bättre skola och se till att elever inte tappar lusten att lära. I stort sett alla barn går till skolan sin första skoldag och ser fram emot skolan men sedan tappar en stor andel av eleverna motivationen.

Samtidigt som regeringen föreslår en kortning av gymnasiet genomför man stora besparingar. Under 2012 skär regeringen ned anslagen till gymnasieskolan med 675 miljoner – det motsvarar 1400 lärartjänster. Är en kortning av gymnasiet sättet att lösa besparingen på eller är det bara ytterligare en åtgärd från regeringen som visar att eleverna i gymnasieskolan inte är prioriterade?

Fler är kritiska, Lärarförbundet, Teknikföretagen, Utredarna

DN, SVT, SR rapporterar.

Hopplöst omodern

Etiketter

,

DN Sthlm skrev om att hur Sollentuna jobbar med surfplattor och datorer för att lära eleverna att läsa och skriva. Utbildningsministern blev provocerad och lyfte fram vikten av att lära sig läsa med hjälp av böcker och skriva med hjälp av papper och penna.

Jag tycker utbildningsministern är hopplöst omodern och bakåtblickande. Det verkar som om utbildningsministern inte ens vet att det finns digitala läromedel. Sverige behöver tvärtom en IT-strategi för skolan för att möta framtiden. Men med dagens utbildningsminister kommer Sverige att backa in i framtiden. Konsekvensen av denna avsaknad av progressiv skolpolitik innebär att lärarna inte ges förutsättningar att göra ett bra jobb och att skillnaderna mellan olika elever när det gäller digital kompetens kommer att öka. Skolan måste förbereda dagens barn och ungdomar inför framtidens samhälle och arbetsmarknad.

Mer i dagens DN.

Våga prova Teach First också i Sverige

Etiketter

,

På väg hem efter två dagar i London är jag inspirerad.

Frågan återkommer ständigt. Hur ska vi egentligen vända kunskapsresultaten och ta vara på kraften hos alla ungdomar som den svenska skolan idag sviker? Mitt svar är att fler engagerade och begåvade människor måste vilja bli lärare för att vända utvecklingen och skapa positiva utvecklingsspriraler. För att lyckas är jag övertygad om att Sverige måste vi våga pröva nytt och lära av vad som fungerat också i andra länder.

På St Augustine’s Church of England School i Westminster i London träffade jag Rachel Sparkes och Meera Pabari två av skolans Teach First lärare. Båda berättade att de efter examen ville sadla om och göra någonting mer betyddelsefullt i livet. Idag när de arbetat och utvecklats som lärare i två år har båda bestämt sig för att fortsätta. Att lyfta deras elevers resultat och öppna livsmöjligheter är drivkraften och glädjen i arbetet.

Tanken bakom Teach First i Storbritannien och den ursprungliga organisationen Teach for America var och är enkel. Nyutexaminerade toppstudenter från olika universitetsutbildningar får under två års tid möjlighet att vidareutbilda sig och arbeta som lärare. De antas efter en rigorös urvalsprocess, genomgår en intensiv ledarskapsutbildning och med stöd av ett genomtänkt mentorsskapsprogram tar sig dessa studentera sig an elever i de mest utsatta skolorna. Och med dokumenterat bra resultat.

Jag är övertygad om att det behövs en ordentlig nystart och en energiinjektion i våra skolor med störst utmaningar. Sverige behöver också en ny generation lärare som tror att allt är möjligt, en generation som är villig att tänja regler och spränga gränser för att visa att varje enskild elev kan lyckas nå inte bara kunskapsmålen utan också stimulera den kreativitet och inre drivkraft som gör att de kan förverkliga sina livsdrömmar.

På St Augustine träffade jag lärare som brann för sin uppgift. Man kunde känna den stolthet och den positiva kraft som skapas på en skola i ett tufft bostadsområde som för sjunde året i rad kan redovisa en positiv utveckling av skolresultaten. Om det går att vända trenden i Londons innerstadsskolor är jag övertygad om att det är möjligt att göra det samma i våra utsatta förortsskolor. Men då måste vi våga pröva nytt.

Fokus på det som fungerar

Etiketter

, ,

Mats Wingborg har för Arena Idé skrivit en riktigt bra rapport om forskning om vad som fungerar i skolan (pdf). Jag fick möjlighet att kommentera rapporten på ett seminarium som arrangerades i riksdagen igår.

Det är helt rätt av Arena att fokusera på just det som fungerar. Den skolpolitiska debatten har i alldeles för hög grad fokuserat på det som inte är särskilt relevant för att höja resultaten i skolan. (Läs kepsar och betyg mm.) Fokus i diskussionen för att vända utvecklingen i skolan måste vara det som vi vet spelar roll. Då finns det inget som är så viktigt som lärarna och det kollegiala lärandet.

Lärares professionella utveckling spelar stor roll för elevernas resultat. Lärare behöver därför garanteras högkvalitativ och kontinuerlig kompetensutveckling. Många lärare jag möter uppger att den lokalt organiserade kompetensutvecklingen inte håller tillräckligt hög kvalitet och den statliga kompetensutvecklingen satsar på en det ena en det andra vilket skapar en ryckighet som är svår för skolorna att planera utefter. Jag ser behovet av att lärare garanteras kompetensutveckling och att lärare i större utsträckning själva kan välja det som är viktigast för dem för att utvecklas i arbetet.

Undervisningen ska inte vara en privatsak utan lärare måste lära av varandra. Lärare som kollegialt reflekterar och utvecklar sin undervisning kan höja resultaten i skolan avsevärt. Ett exempel på detta i Sverige är learning studies. Kärnan i learning studies är den kollektiva kunskapsbildning som sker när lärarna delar med sig av sin kunskap och erfarenhet till varandra. Jag är övertygad om att skolan behöver bli en mer lärande organisation och att den mycket verksamhetsnära kompetensutvecklingen behöver stärkas. Lärare ska inte vara isolerade öar och klassrummets dörr ska inte vara stängd. Lärare behöver lära mer av varandra och det kollegiala lärandet vara i fokus. Skolan behöver också vara i ständig dialog med forskare och praktiker för att kunna bedriva relevant skolnära forskning, snabbt kunna tillgodogöra sig ny forskning, andras erfarenheter och välfungerande metoder. På detta sätt kan det som fungerar få spridning i skolsystemet.

För att utveckla skolan till en lärande organisation vill jag också se fler möjligheter till utveckling och karriär för lärare i skolan. Fler lärare måste ges möjlighet att forska. Men karriärvägar ska inte bara nås genom en forskarutbildning utan även genom en framstående lärargärning. Lärare ska kunna ta karriärsteg och kunna påverka sin löneutveckling genom att exempelvis specialisera sig och ansvara för ämne och ämnesutveckling, kvalitetsarbete, bedömning och betygssättning, handledarskap för lärarstudenter eller mentorskap för nyutbildade lärare. Och inte minst, den kompetens som lärare besitter ska premieras genom högre lön.

Regeringen får bakläxa på vuxenutbildningen

En majoritet i utbildningsutskottet anser att regeringen behöver öka sina ambitioner vad gäller en lättillgänglig och flexibel vuxenutbildning.

Biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni kritiserar detta och visar att regeringen uppenbarligen inte har koll på verkligheten. Arbetslösheten är 8,6 procent och ungdomsarbetslösheten över 20 procent. Arbetsförmedlingen visade nyligen att läget på arbetsmarknaden förväntas bli ännu sämre. Att dra ned på vuxenutbildningen i det här läget är huvudlöst.

Att satsa på vuxenutbildning är ett av de mest effektiva sätten för att se till att människor kan få jobb. Och i lågkonjunktur gäller det att ta till vara möjligheterna att bygga på människors kunskaper så att de står redo när de nya jobben kommer.

Läs pressmeddelande från S, V och Mp här.

Läs utbildningsutskottets pressmeddelande här.

ANC 100 år

Mina inlägg på bloggen brukar vanligtvis handla om skolan – men idag kommer jag att frångå den principen.

Tidigare idag steg jag av flyget på Arlanda efter en spännande resa till Sydafrika där jag fick närvara på ANCs Centenary celebrations i Blom – deras stora 100 års jubileum. Uppemot 100 000 aktivister och företrädare samlades på årsdagen den 8 januari till stor manifestation och fest – men firandet kommer att fortgå hela året.

ANC är Afrikas äldsta befrielserörelse och var den drivande kraften bakom att apartheidsystemet avskaffades. De flesta av oss har säkert egna bilder av de förfärliga raslagarna som förtryckte svarta och färgade. För mig präglade apartheid mina första år i politiken.

Jag kommer så väl ihåg hur vi satt i SSU-lokalen på Östervägen 12 i Solna och skrev brev till Sydafrikas dåvarande vita president de Klerk och krävde ett slut på apartheid och att alla politiska fångar skulle friges. Vi arrangerade manifestationer, samlade in pengar och vi var stolta över att Sverige och Olof Palme var bland de första att erkänna ANC och driva fram ekonomiska sanktioner mot Sydafrika.

Jag hade tårar i ögonen när jag långt senare var med i Globen för att lyssna på den nyligen frigivna och ödmjuke Nelson Mandela. Det rasistiska Sydafrika var på väg att rämna. Vi sjöng nationalsången tillsammans. Och vetskapen om att vi i Sverige genom en aktiv och målmedveten politik hade gjort en viss skillnad gjorde mig stolt. Att Mandela besökte Sverige som det första landet utanför Afrika var historiskt. Det var symboliskt att Joakim Palme i den långa raden av presidenter och premiärministrar fick möjlighet att gratulera ANC på Zumas galamiddag och reflektera kring hur hans far hade upplevt dagens fria Sydafrika och befrielserörelsens seger.

Idag 100 år efter frihetsrörelsens start och efter 17 år i regeringsställning står Sydafrika som land fortfarande inför makalösa utmaningar. Fattigdom, växande ekonomiska klyftor, fortsatt rasism och även interna motsättningar och oroliga tecken på minskad öppenhet, kriminalitet och korruption och en hiv/aids situation som är ofattbar. Men samtidigt flera miljoner nya hus, en stadigt växande ekonomi, 9 av 10 sydafrikaner har idag el och vatten, en utbyggnad av infrastruktur och skolväsende. Men människors förväntningar och krav på verkliga förändringar är stora.

Socialdemokraterna har ett fortsatt samarbete med ANC än idag. Tillsammans, och med andra länder, arbetar vi med demokratiutveckling under temat från Bullets to Ballots – från kulor till valsedlar – om hur tidigare frihetsrörelser kan finna vägar att utvecklas som politiska partier och utveckla den nyvunna demokratin.

Väl hemma igen tänker jag på alla de människor jag fick möjlighet att träffa under dessa dagar – den gamle veteranen jag satt bredvid på middagen som berättade om hur han suttit fängslad, torterats och skjutits två gånger men också landsförvisats. Han pratade till min förvåning bra svenska efter 6 månader på turné med antiapartheidrörelsen. Att se och lyssna till tiotalet afrikanska presidenter som gav sin bild av deras långa och i många stycken gemensamma kamp för frihet. Och en kort pratstund med Sydafrikas nuvarande utbildningsminister Mrs Motsheka. Hon berättade att ANC sätter investeringar i kunskap och utbildning i förgrunden för hela regeringens politik.

Alla som följt 100 års firandet vet att det inte bara varit frid och fröjd och fokus på de historiska landvinningarna. Interna motsättningar och en skarp kritik av president Zuma levererades återkommande av ungdomsförbundets radikala och kontroversiella ordförande Malema. Dagens innan årsdagens pryddes en av Sydafrikas dagstidningar med ett citat där Malema kallat ANCs ledning för Babianer. Jag tror inte att ungdomsförbundet stärkte sina aktier med detta. Men man ska veta att Malema var med och avsätta Mkebi i förtid och drev fram Zuma till ANCs nuvarande ledare. Ungdomsrörelsen är otålig, kritisk och inflytelserik. Jag fick olika bilder av vad som kommer att hända på den valkonferens som hålls i december – men en sak är säker – debatten i och om ANCs framtid har bara börjat. Många fler förändringar är att vänta.

Varför finns riskkapitalbolag i skolans värld?

Sätt stopp för riskkapitalbolag som ägare av skolor. Det är mitt och socialdemokraternas krav i den friskolekommitte som är tillsatt. Lunchekot rapporterar.

Idag presenterade även Lärarnas Riksförbund en rapport som visar att sex friskolebolag fört ut över 125 miljoner i koncernbidrag eller motsvarande till andra länder och att ett av bolagen har en vinstmarginal på över 15 procent! Är det verkligen rimligt? Skattemedel som ska gå till skolan borde stanna i skolan.

Tidigare har bland annat SVT visat att friskolor med riskkapitalbolag har lägre lärartäthet än såväl andra friskolor och kommunala skolor.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 53 andra följare